arnason

... eller?

 

Ja, det är ju en bra fråga. Jag har varit hemma strax över en vecka och funderar redan på var mina nästa äventyr ska bära av någon stans. Det kliar redan i kroppen efter nya äventyr. Det är ju inte klokt egentligen! Hade varit skönt att kunna nöja sig med att vara hemma på Bjäre också. För ett tag iaf! Jag hade verkligen sett fram emot att komma hem. Men sen nu vet jag inte. Det är så mkt...  och på samma gång är det INGENTING som händer. Inget jobb att gå till. Tråkigt väder (förutom de få gånger som solen tittar fram). Allt bara känns så tråkigt. Folk är så tråkiga. Svenskar är så tråkiga. Reflekterade över det igår när jag gick på stan. Inte en människa som möter din blick. Går du förbi någon är det ingen som hälsar. Om man jämför med Guadeloupe där alla hälsar på alla. Alla ler mot alla. Det strömmar musik ur högtalare överallt. Det är färgglatt - både på husfasader, kläder och ute i miljöer. Ja... man vänjer sig snabbt! Det är bara så trist att allt känns så tråkigt... jag förstår att alla inte bara kan släppa sitt för att man kommer hem. MEEEEEN det är så tråkigt när alla är tråkiga. Orkar inte ses... har inte tid... det behöver inte vara en galamiddag så fort man ska ses, man behöver inte göra det till ett projekt. Jag är lika nöjd med en kopp te och lite skitsnack som med sushi och vin kväll. Jag förstår inte grejen. Det tar kål på mig att man ska behöva planera in och bestämma flera veckor i förväg. Var tog all spontanitet vägen? Var är alla spontana människor? Gaaaaah. Det gör mig så frustrerad.

 

Det känns verkligen som jag varit hemma mer än en vecka... och egentligen har jag inte gjort någonting! Veckan har bestått av att sova, sova och sova, försöka komma in i rätt dygnsrytm, första tre passen på jobbet, försöka träffa så många av kompisarna som möjligt, häng på akuten, tvätta, umgås med familjen, lite fest och försöka sova lite till. Men allt sovandes är för jävels... det hjälper inte. Och det spelar ingen roll hur trött jag än är, jag kan inte somna. När jag väl somnar sen framåt småtimmarna kan jag sova huuur länge som helst. Och det spelar ingen roll om jag sover 4-12 h, jag är ändå döstrött och vill inte lämna sängen överhuvudtaget. Jag orkar inte ens ta tag i min framtid. Hade ju börjat planera för en sommar hemma på Bjäre. Men nu vet jag inte. Har inte fått tillräckligt med timmar på jobb för att kunna klara mig på det under sommaren. Och ja... jag vill iväg igen egentligen! Så jävla surt att det alltid ska handla om dessa jävla pengar...

 

Vad negativt det här inlägget kändes. Det finns så klart massor med roliga och positiva saker med att vara hemma också, men det är när allt det där tråkiga och vardagen och rutinerna kommer smygandes som jag håller på att gå under. Jag tror att det är lite också för att det känns som att jag tar "ett steg tillbaka" istället för att fortsätta utvecklas och ta mig framåt. Får lite tillbaka den här hemska "tonårskänslan" av att vara otillräcklig och hopplös igen. Och det är fruktansvärt! Men en vän skrev tidigare till mig idag: Tänk inte på det som ett steg tillbaka, tänk på det som ett steg i den riktningen du vill. Måste ju börja "stega" någonstans!" Och det är sant. Men vissa dagar är det lite svårare att tänka så. 

Allt rullar på som bara den och imorgon har jag varit här i 4 veckor. Galet! 

Igår hade vi transfer. Dags för ett gäng att åka hemåt mot julstressen och kylan. Inte speciellt avundsjuk om jag ska vara ärlig. Saknar er där hemma men absolut inte kylan ;) känns fortfarande tråkigt att säga hejdå till gästerna. Särskilt de man kommit nära. Där var ett par från Dalarna som åkte hem, vi har pratat mkt och de har rest runt i hela världen. De hade så mkt intressant att berätta. Ett resemål som de sa att jag inte får missa är Filippinerna. Kanske nästa mision? Jag fick iaf deras visitkort och kommer definitivt hålla kontakten med dem. De jobbade med mkt projekt och evenemang också så kan vara väldigt bra inför framtiden :) 

Funderat lite på vad jag vill göra när jag kommer hem till våren igen. Har inte den blekaste. En säsong till kanske. Har ju inget direkt där hemma som håller mig kvar där. Eller flytta på mig inom Sverige. Göteborg har jag ju alltid varit sugen på. Eller ska det bli ännu en sommar hemma och på MO. Vem vet! Jag tror att allt händer av en anledning och just nu känns det som det är för mkt som hänt för att jag ska vilja stanna kvar på Bjäre. Känner nu när jag är här hur bra jag mår av allt nytt - alla nya människor och upplevelser! Vi får vänta och se helt enkelt. Ska försöka sätta mig ner någon ledig dag och kolla om det ens finns något av intresse att söka där hemma. På ett sätt hade det varit skönt att ha något mer fast att kunna luta sig tillbaka på och kunna skaffa eget ställe att bo på igen. Är sjukt tacksam att jag kan bo hos pappa. Men längtar så till jag får eget igen! Men frågan är om jag är för rastlös för att skaffa mig ett heltidsjobb och lägenhet... Jaja, har först och främst tre månader kvar här i värmen som jag ska njuta av! 

Nu ikväll har vi varit iväg på transfer igen. Dags att hämta hit nya gäster. De som ska fira jul och nyår här med oss på Fort Royal! Stackarna hade haft en lååång resa med lite besvär på vägen. Men alla är framme och där är inga bagage på rymmen. Så de flesta är nöjda och glada. 

Har precis bäddat ner mig med lite julmusik i öronen. Jag är helt slut. Jag sover och sover men det verkar inte hjälpa. Pratade lite med min chef innan idag för han tyckte jag såg trött ut. Och han trodde att det kunde vara en massa spänningar i kroppen som börjar släppa lite grann nu efter allt som hänt de senaste veckorna. Så skulle det mkt väl kunna vara. Så länge jag slipper undan att bli sjuk på kuppen så får jag väl stå ut med att vara lite trött. 

Imorgon är det utflykt till största staden här på ön - Pointe-á-Pitre, för att gå på marknad med våra gäster. Ska bli kul! Sen på kvällen blir det lite transfer till flygplatsen igen. Fjärde gången på en vecka, puh! Tur man börjar vänja sig vid trafiken nu iaf. Wish me luck! Nu är det dags att försöka somna. Vi hörs väl snart igen! 

Tjingeling

"If you can dream it, You can do it!" 

Våga alltid följa era drömmar. Livet är alldeles för kort för att vela och tveka. Känner du något för någon berätta det för personen det berör. Njut av dagen och nuet. Ta vara på varje sekund. Unna dig saker. Omringa dig av människor som får dig att må bra och bli en ännu bättre människa. Gör något för någon var dag. Le. Kramas. Lev. Älska. Var glad. Må bra. Var förlåtande. Var ditt bästa jag! 

Livet och människorna där hemma finns i mina tankar varje dag. Saknar er så det gör ont vissa dagar. Är glad att jag är långt iväg andra dagar. Det är såna mixade känslor inför hela den här grejen med att vara iväg under en längre period, på andra sidan jordklotet typ. Flera tusen mil bort. Man får veta vilka som är ens sanna vänner och vilka som verkligen bryr sig om en och är värda att ha i sitt liv! 

Den här gången vann iaf att följa drömmen över känslorna. Och jag kan med säkerhet säga att den här upplevelsen kommer att få mig att växa oerhört mkt som person och ändra mitt synsätt på mkt här i livet. Det är ett steg närmre mitt absolut bästa jag! 

Ja shiet, det är verkligen ages ago som jag var här... vet inte varför jag varit så kass på att uppdatera denna sååå välbesökta blogg ;) jag är glad för mina få läsare iaf ska ni veta!!!

Lite snabb update sen sist jag var här: jag är med KÖRKORT!!!!! Galet skönt, en sån frihetskänsla. Fantastiskt att nå ett delmål på vägen mot mina drömmar!!! Sen har vi även haft mer nedskärning på timmarna på jobb, så nu jobbar jag ca 2 pass varannan vecka. Inget kul alls! Så nu är jag inskriven på arbetsförmedlingen igen och hoppas väl på att hitta något inom snar framtid.

Idag vaknade jag helt jävla opepp!!! Drömt sjuka drömma hela natten, vänt och vridit mig om och om igen och inte alls sovit bra. It would be verry nice if you could stop haunting me in my dreams f**king dark shadow! Blir galen... och att drömmar kan påverka ens humör så mkt när man väl vaknar. Lite läskigt egentligen! Anyway så gav jag mig ett försök på att gå upp när klockan ringde vid halv åtta, men ickesochnickes sa denna trötta kropp och själ. Jag har aldrig varit så här fysiskt och mentalt trött som jag är nu när jag bara går här hemma och väntar på att tiden ska gå... det är sjukt! Jag kan sova precis HUR mkt som helst. Jag sover allt mellan 5-10 h per natt och sen har jag inga problem att slumra till under dagarna sen heller.. GALET! Orkar inte ha det så här längre... jag söker jobb efter jobb efter jobb, men inget napp!!! Jag går vidare och hamnar bland de sista men åker till sist ut eftersom jag inte har någon erfarenhet!!! Tycker det är mkt märkligt att de säger så då jag kontinuerligt varit ute i branschen under alla mina praktikperioder och allt volontärarbete man gjort! Det är inte så mkt att göra åt saken mer än att fortsätta kämpa och att ge sig fan på att man ska få drömjobbet en vacker dag! Vilket jag också ska få. Finns liksom inget att diskutera. Dock är det väldigt segt att invänta detta och bara gå hemma. Som tur är har jag världens bästa föräldrar som hjälper mig nu när jag har det så tufft. Är inte alla som har chansen att flytta hem igen om man förlorar sitt jobb eller liknande.

 

NU får det iaf vara nog med dessa här jävla opeppade dagarna. Kommer gå in i väggen om jag fortsätter så här. Så från och med dag blir det ändring. PRONTO! Saker som ska förändras:

• Jag ska sluta att vända på dygnen, går hellre och lägger mig lite tidgare och kommer upp i skaplig tid på morgonen så man hinner med lite saker under dagarna.
• När klockan ringer SKA jag gå upp, kanske inte första gången men iaf tredje gången och INTE snooza i en, två, tre timmar till.
• Jag ska gå Hålerundan minst fem gånger varje vecka, det tar så oerhört lite av min tid och det är så himla skönt för både kropp och själ.
• Utöver Hålerundan ska jag ha minst två mer fysiska träningspass (Friskis eller crosstrainern i källaren) varje vecka till att börja med och sen öka på detta.
• Varje morgon ska jag sätta igång en spellista med peppmusik för att få bort bad feelings från nätternas drömmar. Musik gör så mkt med mitt humör.
• Jag ska hitta en bra balans mellan min kost och min träning, med så små enkla knep kan man göra så att man mår så mkt bättre.
• Jag ska förbättra min kost, både genom att tänka mig mer för vad jag äter men också genom större variation på min kost. Jag kommer inte sluta äta något, för det fungerar inte för mig.
• Jag ska söka minst fem jobb i veckan, till att börja med iaf tills jag får fler napp. Det kan både vara utannonserade tjänster och spontanansökningar.
• Jag ska bli bättre på att uppdatera min vällästa blogg, det är så skönt att skriva av sig och dessutom att vänner som man inte har så nära sig kan följa ens vardag.
• Jag ska få bättre rutiner på mina dagar nu när jag bara går hemma. Kommer väl svimma sen annars när man börjar jobba på heltid, haha!
• Jag ska börja spara till en stabilare budget. Mitt kära shoppingbegär får stillas på andra sätt än via shopping - kanske genom träning, umgänge med vänner eller på andra sätt.
• Jag ska sätta upp mål till de saker jag vill göra/uppnå/vara, det hjälper verkligen och det var på så sätt kombinerat med fokus som jag klarade mitt körkort så pass fortsom jag gjorde.
• Mina "to-do-lists" ska göras på en gång och inte skjutas upp på framtiden!!!!!!

Ja vad ska jag säga!? Trista inrutade vardag. Blir tooookig av att bara gå hemma och inte veta vad som kommer att hända. För er som inte vet så har jag gått vidare i processen till tjänsten i Halmstad som Eventkoordinator på Halmstad Arena. Sjukt stolt över mig själv då det är en eftertraktad tjänst som många sökt. De har ringt mina referenser och nu väntar jag bara på samtalet om tjänsten är min eller inte. De sa att man skulle bli kontaktad vilket fall som i mitten på november. Och det är typ NU!!!! Blir det inte Halmstad så är jag grymt sugen på att åka ner till värmen igen. Gran Canaria lockar oerhört mycket nu. Och Johanna har tipsat om lite olika jobb som är lediga :) wiiiie! Har varit i kontakt med ett av ställena och de vill att jag ska höra av mig så fort jag hör något om Halmstad. Så just nu känner jag att jag bara vill veta vad som händer. Börjar känna mig stressad av att inte veta vad som händer...

 

Dagarna försöker jag fördriva med Hålerundan, övningskörning, umgås med vänner och jag försöker även jobba med mina matvanor. Blivit så inspirerad av syrran som gått ner hur mycket som helst de senaste veckorna, och stolt så klart!!!! Så försöker ha 3 huvudmål om dagen samt 2-3 mellanmål av nyttigare varianter ;) haha! Det blir mycket ägg, frukt och grönsaker, keso i alla dess former. Jag har kommit fram till att jag inte kommer kunna sluta med något som t ex kolhydrater. Jag älskar pasta alldeles för mycket. Så istället försöker jag tänka om när det gäller mina portioner - mindre kolhydrater och mer grönsaker. Jag försöker även äta mindre portioner och då att jag äter oftare istället. Det är inte lätt. Men detta i kombination med Hålerundan 4-5 ggr i veckan plus några pass på crosstrainern i källaren har resulterat i nästan -3 kg på vågen, så det känns bra :) och jag bara lääängtar efter att komma igång med träningen ordentligt igen. Har känts onödigt att köpa något gymkort förrän jag vet vad som händer. Visst, hade jag bara tagit tag i det direkt efter sommaren så hade det lönat sig. Men så blev inte fallet. Så nu väntar jag med spänning på vad som kommer hända.

 

Körningen går framåt. Trots ett totalt misslyckande på min första körlektion på körskolan så går det framåt. Det var första gången jag körde en annan bil så det var riktigt svårt. Nu har äntligen pappa gått handledarkursen och väntar på sitt tillstånd så jag även köra med honom och en annan bil. När jag började övningsköra så trodde jag att jag och mamma inte alls skulle komma överens och att det skulle varit lättare om jag körde med pappa. I början testade jag att köra lite med båda två och förvånasvärt så gick det bäst med mamma. Vi är för lika så jag trodde bara att vi skulle vara ovänner hela tiden, men det har gått väldigt bra. Så nu får vi se hur det går att köra med pappa.

 

Om någon timme blir det körskolan och teorilektion nr 3. Det går framåt! Sen efter det så blir det til Ängelholm för att ha tjejkväll med Cia. Vi ska kolla Grey´s och Scandal :)

 

Vi hörs snart igen! Ciao!

 

 

Kurrat upp mig i soffan med tända ljus i hela vardagsrummet. Tar en lugn stund i dammkaoset. Klockan sju imorse kom killarna från Mockfjärds som har bytat alla fönster i hela huset under dagen. Alla fönster, en ytterdörr, en balkongdörr samt de nya altandörrarna är på plats. Imorgon kommer de tillbaka för att sätta upp lister, fönsterkarmar och täta till. Här är sviiiinkallt! Det blir iaf väldigt fint! När det sen blir  ett trädäck också på framsidan så blir här riktigt fint. Innan idag dammade så mycket så att det såg ut som det snöade inomhus, haha. Galet. Och vi fick se vilken dålig isolering här är i väggarna, konstigt att här brukar vara kallt :P

 

Körningen går framåt. I lördgas körde jag hem från jobb tilll pappa och idag har mamma och jag kört runt i Förslöv. Det ska tas tag i ordentligt nu för nu ska jag ha mitt körkort. Pronto, så är det bara! På torsdag eller fredag blir det in till körskolan för att ta tag i teorin och börja med den på riktigt. Fick massor med bra körkorts-pepp idag. Härligt!

 

Senste veckan har rullat på i rask takt. Det blev ett besök hos mormor. Vi lunchade i Malmö och sen åkte vi till morfar och hälsade på. En mycket trevlig heldag med mammi där vi fick sen en massa gamla bilder från när morfar var ung! Det har varit myskväll med Cia och Evve, först blev det en sväng på Spectsevers för att kolla bågar till mig, sen käkade vi på Graffiti och kvällen avslutades med temys och säsongspremiär av Grey's Anatomy. Jag har fått BÄSTA julklappen av syrran - en biljett till SHM (Swedish House Mafia) gaaaaaaah! Helt galet, så den 26 nov åker vi till Köpenhamn för att vara med om årets upplevelse. Tack bästa systeryster <3 jag har sökt ett jobb som hade varit väldigt roligt att jobba med - som Eventkoordinator på Halmstad Arena. Jag får kombinera de olika delar inom evenemangsbranschen som jag tycker mest om: konferens, musik och sport. Fantastiskt! Håll alla tummar och tår. Väntar nu med spänning på telefonsamtalet om att boka in en intervju. Hoppas hoppas! Jag har jobbat tors-lör, väldigt skoj. I fredags på dagen prisade Annica och ja om tusentals strumpor och var lagom trötta vid stängnings dags. Dilldillldilldilldilldill! Ja, alltså DILL är ett roligt ord att säga snabbt många gånger efter varandra. Den som inte börjar skratta då är konstig kom jag och Annica fram till, haha! Ja som sagt vi var väldigt trötta, humorn var inte på topp direkt :P lite sådär lagom lättroade. Efter jobbet åkte jag in till Bästisen för att ta en fredagsöl på stan. Vi började med käk hos Evve sen bar det av ut. Först en öl eller två på Thorstens och sen vidare till Satan i Gatan där vi drack lite mer öl innan min buss gick hemåt. I lördags var det dags att fira fina Malin som fyllt år. Blev en mycket trevlig och lyckad kväll. Smaskig smörgåstårta och sen även prinsesstårta på det :) Det var tänkt med Hbg men blev istället Änglahålan och Bahnhof. Var skoj. Nästan hela kvällen iaf. Varför det var mindre skoj behöver vi inte gå in på. Kan säga som så att det är skönt att äntligen få veta vart man har vissa personer. Sjukt trött på att bli sviken gång på gång. It's enough now.

 

Som sagt en fullspäckad vecka. Förstår inte vart tiden tar vägen. Time just fly's by. Även denna vecka är det fullt schema med jobb inplanerat, Ladies Night med brudarna på fredag och mycket annat. Idag har jag även träffat en kär gammal vän - Mulin <3 tre timmar på Espresso House med prat om allt och ingenting kändes som en halvtimme. Vi hade lite att ta igen. Lagom till jul så blir hon och Simon föräldrar :) såååå roligt!!! Även fina Cia och Glendert ska bli föräldrar. Är så glad för deras skull. Har även två andra kompisar som väntar barn :) och Jasse och Alin har fått sig en liten Nils och Alva är nu storasyster! Som sagt time fly's by och vi börjar bli gamla, haha! Blir "tant-Carro" för en massa små sötnosar inom snar framtid.

 

Äntligen har jag fått upp värmen lite och nu blir det en kopp te och slappe vid tvn! :)

Två dagar sedan jag skrev och är redan tillbaka. Bra om man jämför med hur det har varit efter GC ;) är det kanske så att skrivlusten är tillbaka? Hoppas kan man ju :) det är så skönt att skriva av sig ibland. Kände ett stort behov av det i förr går och det var så himla skönt efteråt. En lättnadskänsla som spred sig i hela kroppen.

 

Har idag gått Hålerundan med fina vännen Evve. Det var nästan lite vår i luften. Kändes märkligt men var mycket skönt. Det var tredje Hålerundan denna veckan och det känns riktigt skönt att komma igång igen. Igår gav jag mig till och med ut i ösregnet för att ta mig Hålerundan runt. Det är en perfekt runda att gå. Tar ca 1 h och man får gå genom härlig skog och över härliga landskap. Jag slåss med mig själv och försöker minska min tid varje dag. I början gick det ner hyfsat snabbt men nu går det segare. Är iaf nere på 51 minuter som minst. Hejaheja! Nästa vecka ska det även införskaffas ett gymkort på Friskis. Efter jag kom hem från GC i slutet på april har det inte hänt mycket. Jag gick ner en del under mina 10 veckor på ön och jag LOVADE mig själv att fortsätta träna när jag kom hem. Ickes och nickes, nu sitter jag här igen. Så kan det gå ibland och som sagt så är det så himla skönt att komma igång igen :) nu när jag ändå mer eller mindre bara är hemma hela dagarna så kan jag ju lika gärna gå och träna. Skönt att känna så igen och att det äntligen tas tag i!!! Ger mig själv en klapp på axeln efter att äntligen känt sparken i röven som behövdes :P

 

Allt promenixande är bra för att stilla kliandet i benen också som redan uppstått trots att jag bara varit hemma i några dagar efter en vecka iväg på vift, haha! Galet att det blir så. Jag var i Arvika på kurs förra veckan, en kurs i inspirationsteknik. Tre helt fantastiska dagar med en grym föreläsare, en oerhört bra grupp och mycket att lära. Efter kursen bar det av mot Götet där jag stannade fram tills i tisdags morse. En galet rolig helg med fest, lite shopping, släkt, härliga vänner och lite vila. Med betonig på LITE ;) fredagskvällen spenderades med syrran och Happis-Madde på Lilla London med öl, lör var det shopping nere i stan och sen hem till fina kusinen för sushi, förfest och sen utgång med ett gäng härliga tjejer, sön spenderades först på en uteservering med fina Emelie, en räkmacka och ett glas vin och sen hos fina kusinen med matlagning och filmkväll. Mån vilades det och lästes en massa, på kvällen kom två släktingar hem till farfar för middag och tiiiiiidigt tis morgon åkte jag hemåt Skåne igen då jag glömt bort en läkartid. Suck! Typiskt mig, haha. Jag hann dit i tid iaf och hann dessutom med en stor kopp gott te på Espresso house :)

 

Nu ska jag bege mig mot Båstad för att övningsköra med mams, sen blir det eventuellt ett pass på Friskis efter det. Skulle sett hockeyn med Evve egentligen men bussarna går sååå bra här i Skåneland. Men som Evve sa - ett steg närmre ditt körkort och då behöver du inte bry dig om bussarna längre :P haha!

 

Vi hörs väl snart igen! Tjing!

Då var det åter igen dags för hösten att infinna sig. Det börjar bli lite ruggigt väder ute och löven börjar sakta men säkert falla mot marken. Uppdateringen här har varit dålig sen jag kom hem från Gran Canaria. Jag beklagar detta men har haft så mycket annat för mig och inte känt alls för att skriva. Förhoppningsvis kommer det tillbaka nu :)

 

Det har varit en fullspäckad och konstig sommar. Det har hänt mycket - både jobbiga, känslomässiga och roliga saker. Förstår inte vart sommaren tog vägen. Känns som jag nyss tog examen och sommaren kom sig smygande fram. Men nu helt plötsligt är det höst. Regnet slutar aldrig falla.

 

En av de saker som hänt i sommar är att jag tagit beslutet att flytta hem igen för att kunna spara pengar till mitt körkort (som äntligen är på G) och dessutom för att inte ha någon lägenhet att klabba med när jag äntligen kan ge mig iväg på nya äventyr. Det kliar i benen och jag längtar så efter att få komma iväg och upptäcka världen.

 

Sitter just nu på mitt lilla mysiga rum och tänker på "them good old days" och lyssnar på Mika. Det är med blandade känslor. I allt jobbigt som hänt ser jag ändå mycket positivt. Det har varit mycket känslor att sköta om och där finns fortfarande en del kvar att jobba med. Jag ser iaf att jag är på rätt väg och det känns oerhört skönt.

 

Ju längre tiden går desto svårare har jag att se den personen som jag var för några år sedan. En något osäker tjej som trott sig hittat sitt livs kärlek och drömlägenheten mitt i stan, sambo, förlovad, med katt, väldigt hemmakär och nöjd med tillvaron som inte bestod i så mycket mer än kärleken, vänner och familj, träning, resor och lite ströjobb här och där. Till sist vågade jag ta steget att söka utbildningen som kunde leda till mitt drömjobb, och jag kom in. Det gick i en rasande fart och jag trivdes som fisken i vattnet, jag hade hittat rätt. En sån fantastisk känsla. En dag fanns inte kärleken kvar och det gjorde väldigt ont, det kan det fortfarande göra vissa dagar. Utbildningen rullade iaf på och förra vintern bestämde jag mig för att ha min LIA (lärande i arbete) uppe i Stockholm. Det var skönt att komma hemifrån alla minnen och kaos. 7 veckor kändes som en evighet iväg från Skåne men försvann i en rasande fart och snart var jag hemma igen. Fortfarande knäckt av uppbrottet, ledsen och inte alls speciellt glad för något alls. Jullovet spenderades med jobb och en resa till värmen. Sen var det dags för 6 veckor i skolan innan det var den sista och längsta LIA-perioden som väntade oss. Efter mycket slit hamnade jag till sist på Gran Canaria :) mina 10 veckor på ön har varit avgörande för den personen jag är idag. Det var 10 veckor som var fyllda med oerhört mycket känslor och personlig utveckling och det var absolut det bästa jag någonsin gjort under mina 25 år. Jag träffade fantastiska männsikor, bland annat Johanna som var min handledare på Rocky Adventure där jag hade min LIA. Johanna blev inte bara en väldigt bra vän utan också lite som min egna personliga coach. Hon peppade mig, utsatte mig ständigt för nya utmaningar och vi hade väldigt roligt ihop. Tack Johanna :) hem från GC kom en ny Carro. Mer framåt och positiv, sugen på nya utmaningar mm mm. Detta i samband med mycket annat som dök upp längs vägen, som fantastiska inspiratörer, givande böcker och annat har tagit mig hit där jag är idag.

 

För 4 månader sedan tog jag examen och var färdig Eventkoordinator. Jag lovade mig själv att stanna hemma över sommaren, börja med mitt körkort och sen så fort jag kunde efter sommaren ge mig iväg på nya äventyr. Jag vågade inte ens boka biljetter till SHM som jag så länge velat se live, för dem ska ju spela i nov och då har jag ju åkt för länge sen.... Jag har nu bestämt mig för att stanna kvar hemma i Sverige och Skåne tills jag tagit mitt körkort. Detta bland annat eftersom jag är rädd/glad/kalla det vad du vill för att jag inte kommer "hem" igen på ett tag om jag väl ger mig iväg. Det känns väldigt skönt samtidigt som det kliar i benen och jag håller på att bli tokig av att bara gå hemma och "gå" av tiden. Är lite less på den inrutade vardagen och att det alltid är samma saker hela tiden. Nu har jag däremot ett tydligt mål för att kunna ge mig ut på nya äventyr. Ett körkort! Så denna tråkiga och regniga höst ska det köras som bara den.

 

Den en gång oövervinnliga kärleken gör sig påmind lite då och då, men det är längre mellan gångerna den gör det. Ibland undrar jag hur det fortfarande kan göra så ont vissa dagar. Men en dag är det väl min tur igen att få uppleva den underbara känslan som gör allt möjligt igen. En dag när jag är redo och som minst förväntar mig det så dyker den väl upp igen. Just nu unnar jag mig all egentid som finns. Där är fortfarande känslor att jobba med och där är så mycket jag vill göra för mig själv - ta mitt körkort så jag kan ge mig ut i världen och först och främst hitta mig själv igen. Så hösten består av att ta körkort och att jobba med mitt personliga entreprenörskap och utveckling. Dessutom söks det jobb som bara den. Hittat ett jobb som är klippt och skuret för mig som ska sökas i dagarna. Håll tummar och tår för mig! Vem vet det kanske blir en längre vistelse kvar här hemma i kylan innan det blir dags för nya äventyr ute i världen än vad som var tänkt. Jag försöker ta dagen som den kommer och lär mig nu att njuta av just detta.

 

Hoppas vi hörs snart igen, hej så länge :)